Nu när vi har Wolf Whisper med oss kunde vi äntligen acceptera uppdraget och gå igenom vår allra första riktiga portal. Den här ska vara en genväg till dinodalen, som ligger såååå långt borta från byn Valedale.

Det är inte som om Caroline och gänget har kämpat med att få igång en hiss från Valedale till dinodalen och bygga ett samhälle därinne för att göra saker och ting lättare att komma åt..

Nåja, jag ska inte klaga för mycket, portaler är kul. In med full fart! 😀

Daphne slår sig ner i väntan på att få höra om de nya äventyren!

#2: Varmt välkommen, Daphne! 😁

Förhoppningsvis får du inte vänta för länge. Är det där din supercoola katt som sitter där förresten?

Åh wow! Så värt det. Vilken läcker plats! 😍

Det allra första vi måste göra här är givetvis att se…

… vad som händer när vi slänger oss huvudstupa ned för kanten! 😀

Inte mycket, vi är odödliga trots allt.

Wolf Whisper är SÅ glad över att vara tillbaka på äventyr med oss. I sin glädje och iver sprang han in i varenda skadlig gejser och magisk eld på vägen genom portalens lilla värld.

#3: Japp, min ännu namnlöse steampunk katt jag tillverka i Bonnys H.O.R.S.E. Den ville följa med Daphne och Mindy på upptäcktsfärd idag.

#6: Kan vi göra det!? Åh herregud, jag måste! Jag har försummat den där H.O.R.S.E. alldeles för länge märker jag! Dags att leta sopor och bygga en bättre Dory.. jag menar, en kompis till Dory! 😍

Efter den magiska lilla utflykten i yttre rymden var vi på ett strålande humör! Jag och Caroline var det åtminstone. Wolf Whisper var lite öm och grinig efter alla smällar han tog på vägen hit.

Åh, och han fastnade givetvis i ett litet hål i skogen på vägen till Linda och det tog nästan fem minuter att ta oss loss..

Vänta lite.. den här platsen känner vi igen. Det här är stället där Ydris höll stackars Galloper fånge! Det har verkligen fryst på och snöat igen här sen Halloween.

#7: Japp! En helt återvunnen katt gjord av flaskor och burkar så väldigt miljövänlig. Vet dessutom hur man går på lådan ;)

Dark Core platserna brukar ha hyfsat med skräp så det kan gå ganska fort att samla på sig.

KitKat, du är en räv. Du har en nos och ett fungerande luktsinne. Kan du inte spåra rätt på det vi behöver härinne? Inte? Din nos funkar inte på iskalla, läskiga platser? Okej, jag köper det.

#10: Vi får nog avbryta vår räddningsaktion i Pandoria för att gå och samla skräp. Den där steampunk-katten har så mycket högre prioritet än Astrid.

Det var en liten labyrint därinne som var någorlunda enkel att navigera först, tills den blev spegelvänd och Caroline klantade till det. Definitivt hon, inte jag.

Men vi blev belönade i slutändan med nyckeln vi letade efter och den här vackra synen. 😀

Därefter skyndade vi tillbaka till Fripp och resten av Ödesryttarna i tron om att vi skulle få vänta ett dygn för att portalen till Pandoria skulle öppnas för att den kanske tog tid att laddas upp eller något annat sånt nonsens. Men tji fick jag, nyckeln sattes på plats och portalen till Pandoria är officiellt öppen!

… KitKat, du går in först.

Som den modiga lilla räv han är tar KitKat dom första stegen in i Pandoria. Caroline följer strax efter på Wolf Whisper och dom möts av en liknande värld som i förra portalen.

Okej, vi har två objektiv här i Pandoria. Först och främst, rädda Ingrid som alla har tjatat om så länge nu. Därefter ska vi se om vi kan ta reda på några svagheter som Ydris kan tänkas ha.

Han är trots allt från Pandoria och om vi är alerta och uppmärksamma kanske vi kan få reda på lite information om den trista trollkarlen som kan användas emot honom..!

Ett mystiskt, aggressivt väsen blockerar vår väg. Om det är skadligt för oss, kan det vara skadligt för Ydris också tro?

Vi är väl tekniskt sätt bara i portalen, men om det är så här Pandoria ser ut och kommer se ut så älskar jag det redan.

Finns det ett stall i Pandoria? Kan man flytta hit med sina hästar? Om inte så måste vi nog starta en namninsamling och försöka övertala SSO-teamet om att få göra det. Den här platsen är MAGISK och jag älskar den. 😍

Wolf Whisper pratar givetvis om Ydris här, om det inte var uppenbart.

Åååååh, vilka underbara, bedårande, älskliga små sötnosar! Ge mig, ge mig, ge mig!

Japp, jag vill flytta hit. Vackraste stället på Jorvi… det kanske inte går att säga så. Vi är ju tekniskt sett inte i Jorvik just nu. Vackraste stället i Jorviks universum, kanske?

Här behövs ingen tajming, här behövs bara mod och en liten gnutta dumdristighet! Du klarade av att ta så mycket stryk tidigare, Wolf Whisper, lite sporer lär inte knäcka dig.

In i den mörka passagen och- för kung och fosterland, kan folk sluta applådera och hurra när vi springer runt i Pandoria!? Jag köper inte att det finns folk härinne, det är otroligt störande och gör narr av en situation som egentligen ska vara allvarlig och livshotande. Det är ju mitt jobb!

Uh oh.. det där bådar inte gott..

Titta, där är snubben som vi hånade på Dark Cores plattform tidigare när vi kidnappade Justin. Har du kommit för att försöka ge igen lite, Darko?

Skratta hur mycket du vill, till och med Ydris är läskigare än vad du är och Ydris är ett skämt.

ÅH, Darko har läst min fanfiction som jag skrev i julas och som jag tänkte publicera på sajten men glömde! Jag känner mig hedrad. 😀

Jag antar att vi inte kommer få klappa dom här tentaklerna heller.. vi får aldrig klappa tentakler. ☹

Nix, jag hade rätt! Spring, Wolf Whisper, spring som om du flydde från Caroline!

Creepy..

(Självklart var vi tvungna att försöka hoppa ner och se vad som händer när tentaklerna är överallt)

Okej, dags för lite goda nyheter/dåliga nyheter.

Dom bra är att vi lever! Dom dåliga är att Anne blivit uppkäkad av en kristall och vi fick inte klappa dom bedårande tentaklerna. Så, vad är plan B?

Saker och ting eskalerade ganska snabbt här.

Oroa er inte, vi kan säkert hitta en ny magisk ekorre. Kanske inte exakt likadan, men.. vad? Varför stirrar ni alla på oss på det viset för?

Äntligen tog den långa uppdragskedjan slut, men jädrar, vad kul den var! Så värt det. 😀

Vi har varit i Pandoria för första gången, fått se massa häftiga och bedårande små saker och Fripp är helt utslagen och kanske död men ändå inte. Jag är inte speciellt orolig över honom efter att ha sett uppdateringen i år med hans nya utseende.

Nu kan vi ta det lite lugnt ett tag och fokusera på att återvinna skräp och bygga en steampunk-katt!

#0: Vid Aideen heliga ljus, det var den längsta etikett jag sett. 🤣
Det var inte bara dina inlägg som drabbades. Jag gick igenom alla inlägg på sajten och röjde loss bland etiketterna. Tog 6 timmar… 😵

#34: Hihi.. 😁😇

Men hjälp, vad var det som hände med etiketterna? Jag såg inte att något hade hänt, jag såg bara av en ren slump att du redigerat inläggen och blev nyfiken på varför. Det enda jag såg som ändrats var etiketterna, så jag trodde du helt enkelt ändrade om lite bland dom.

#35: Det var helt och hållet på mitt eget bevåg. 😅 Fick tokryck efter att ha hjälpt till och städat bland inlägg inne på Hamster så tänkte att det är dags för en försenad vårstädning hos oss på Star Stable också. Länge tänkt på det efter den stora uppdateringen där kategorier vart etiketter.

#36: Ahaa, som jag misstänkte då! Perfekt, då känns mitt bus "rättfärdigat." 😂

Dag 44 tillbaka i Jorvik: Dagen då min dator dog

Mitt långa uppehåll på en månad berodde inte på att jag behövde en paus, tröttnade eller vad distraherad av annat. Min dator tvärdog innan jag ens hann uppdatera tråden den dagen, så jag minns inte mycket av vad som hände. Jag tror inte det hände mycket åtminstone?

Idag fick jag tillbaka datorn och till min stora glädje var den reparerad och all data, alla mina bilder, projekt och annat jag hunnit påbörja dom senaste tre månaderna fanns kvar! 😍

Så nu kan jag börja spela igen och jag kan skaffa alla miljoner nya hästar på ingång!

Jag minns att underbara Time Strider nådde nivå 15 och nu kommer få en välförtjänt vila. Det blev inte så lång resa med honom just nu, men han var redan nivå 10 när jag började rida och det finns så många tävlingar att rida varje dag att det gick oerhört fort att få upp honom i den nivån.

Och jag tänker upprätthålla illusionen av att jag tränar upp alla mina hästar till nivå 15 innan jag köper nya!

Sen hittade Caroline och KitKat några hundkompisar när dom red runt och samlade skräp för att kunna återvinna en katt eller vad det nu var vi höll på med. Jag vill gärna veta vilken ras och vilka växthormoner dessa har matats med. Caroline ska föreställa tonåring, eller hur? Hon kan rida på dom här bestarna, för sjutton. Hmm.. minnesnotering: skriv till SSO och önska om ridbara vargar/hunddjur till spelet.

KitKat var inte road. Stora, läskiga fyrbeningar..

Det är vad jag kommer ihåg och det är dom enda bilderna jag hittade som inte verkar ha smugit in i tråden någonstans än.

Dag 45 tillbaka i Jorvik: Tillbaka hos dom otacksamma kräken med ett par nya bästa vänner som jag kommer älska för evigt

Nämligen den här bedårande lilla Panda Ray som jag har fått tag i nu. Caroline kan eventuellt, möjligtvis, kanske ha stulit några bebisar när hon red runt i Pandoria tillsammans med Wolf Whisper sist, men ingen kan bevisa något och vi kommer förneka det tills tungan ramlar ur munnen på oss.

Om någon frågar så hittade vi dom ute och dom följde efter Caroline hem.

Herregud, jag kan inte bestämma mig för vilken av dom jag älskar mest. Vad sjutton ska dom ens heta? Dory, KitKat, Sinclair, känn er officiellt utbytta. Det här är mina nya bebisar! 😍

Just det, det var hästbyte som gällde. Det finns bara ett litet problem.

Mina otacksamma hästskrällen accepterar inte att min dator var sönder som ursäkt för att inte ha fått mat, vatten och omvårdnad på åtminstone ett par veckor. Så alla är griniga och otrevliga. Ni vet vad det innebär?

Jo, vi lämnar gnällspikarna och rider och köper en sprillans ny häst istället som vi umgås med till mina gamla skärper till sig lite! Frågan är, vilken häst ska vi köpa? Det finns ganska många alternativ nu.

Men för i Pandoria, Maya!!!

Jag som precis tänkte: "Åh, vad kul det ska bli att göra din uppdragskedja med min splitternya häst om en stund och umgås lite med dig!" och så ser jag dig sova ståendes i Wolf Whispers box sekunden efter jag hyrt in din stallhjälp för att ta hand om mina gnällspikar.

Det här kommer för evigt vara det jag tänker på när jag tänker på Maya. Det här är det starkaste intrycket du gett på mig!

Hallå, nya vackra värdiga ersättare till mina klagohästar. 🥰

Sablar, namn igen! Vad ska ni heta? Det här kan ta ett tag…

Jag satt i nästan 20 minuter och funderade på namn, men till sist tror jag att jag är helt säker på vad dessa ska heta. Kampos föll jag stenhårt för och jag tror det är min favorit. Tror. Jag älskar rosa, så jag är inte helt såld än.

Hur som haver fick jag för mig att Echo var det bästa namnet för honom, så efter lite funderande blev namnet Lost Echo och han är den jag kommer byta till så fort jag köpt honom och hans kompis. 😄

Jag hade ett annat namn planerat för den här sötnosen (som nu skrivits ner på min lista) men sen så såg att alternativen Pink och även Pearl fanns och därefter var det kört. Det här numera Pink Pearl och han kommer vara näst på tur efter Lost Echo om inte mina andra hästar skärpt sig tills dess och jag återgår till min träningslista. 🥰

Sådär, nu när jag har ett par mindre otacksamma hästar att rida kan vi fortsätta med våra äventyr. Efter att ha klätt upp dom lite först, givetvis.

Men för fa-!

Pumkin Smash: "Schhh, hon sover."

Jag antog att det inte var bekvämt att stå och sova i Wolf Whispers box lite. Ungefär som när man rullar över till andra sidan av sängen som inte är så varm längre.

Okej, jag byter till Lost Echo och sticker härifrån innan Maya lyckas höja mitt blodtryck ännu mer.

Så här ser en glad och tacksam häst ut. Ni andra kan lära er lite från Lost Echo, hör ni det?

Jag spenderade för övrigt en bra stund med att återskapa mitt dokument med hästar, ordningen jag skaffade dom i, träningsordningen samt deras nivå och raser. Det visar sig att jag tydligen har 22 hästar nu…

MEN! Och här kommer det stora men:et! 12 av dom är nivå 15! Det är mer än hälften! Så.. jag ligger inte extremt mycket efter i mitt mål. Sen så att det ligger ca 4 hästar på köpeslistan utöver dom nya drakhästarna som ska släppas inom en någorlunda snar framtid, det behöver vi inte tänka på.

Det är dags att klä upp Lost Echo lite.

Jag har helt missat att man får rykte med Farahs Verkstad när man gör sin egen utrustning och andra häftiga grejer där. Jag har bara gjort leveransuppdragen. Jag har faktiskt aldrig tillverkat något tidigare, men jag fick syn på några snygga grejer jag gärna skulle vilja ha till mina hästar och det gula, nya settet ser ut att kunna passa både Lost Echo och Pink Pearl perfekt. :D

Även om det äter upp skräpet jag samlat för att göra en återvunnen katt.. men det kan vi fixa nu när jag kan spela igen och samla skräp halva dagarna om jag känner för det. :D

Nu ska vi utnyttja den här nyvunna kunskapen för att få bättre rykte med Farah och låsa upp fler delar av utrustningen!

Eftersom att jag inte har recepten för den fulla utrustningen jag vill göra var jag tvungen att fixa några tillfälliga saker, som sadel och schabrak. Men jag tycker att Lost Echo ser riktigt bra ut ändå. 😁

Väldigt somrig och havs..ig? Hafsig?

Simma då, Lost Echo! Det stod att du och Pink Pearl kommer från havet, så då vill jag se er simma med Caroline på ryggen.

Till alla er som trodde att jag aldrig skulle lära mig att valla djuren bra i det här spelet: Kan ni valla ett får så här bra?

Caroline och Lost Echo var tvungna att rida upp på stenen och hoppa ut i luften för att i stort sett tackla ner fåret därifrån för att sen fortsätta.

Det tar så himla lång tid att avsluta alla tävlingar och dagliga uppdrag. Jag längtar tills vi maxat ryktet med fler platser så jag kan skära ner på ännu fler och allt tar mindre tid. Det hjälpte inte att vi fick massa fler i Redwood Point och hos vildhästarna.

Men å andra sidan, älg!

Jag ska se om vi hinner och orkar med några fler uppdrag idag. Det finns några som intresserar mig.

Först stannade jag till hemma vid stallet och lämnade av ett par husdjur. Jag ÄLSKAR dom nya Panda Rays som Caroline stal från Pandoria, men jag är så fäst vid min lilla originaltrio att det känns extremt konstigt att använda andra husdjur. Dory, Sinclair och KitKat har alla en speciell historia och har varit med oss så länge och så mycket.

Det krävs lite mer för att få tillhöra huvudgruppen permanent än att vara bedårande och älskvärd. Även om KitKat lyckas med båda delarna.

Så, vad var det som hände i huvuduppdraget sist vi lämnade tjejerna? Just det, vår talande ekorre strök med. Är det dags att skaffa en ny? Ska vi på husdjursshopping i Wild Woods? Det finns massa fina ekorrar där, jag känner till och med en som pratar! Det blir precis som förr, eller hur?

Inte? Vi ska se om Fripp är okej? Som ni vill, men jag har en ny ekorre redo. Bara så ni vet.

"Akta huvudet, det är trångt för en människa."

Vad har den där druiden tuggat i sig för svampar egentligen? Hur är det här trångt?! I vilket universum räknas det här som trångt?!

Jag skulle ta en bild med vinkeln bakifrån den medvetslösa Fripp (mest för att se om han faktiskt blundade eller hade vidöppna ögon) och då gled kameran igenom marken/sängen och ja.. en fin utsikt över Gyllenåsarnas dal som vi befinner oss nästan ovanför och är det där ett slott!?

Vad är det som händer därnere? Dit vill jag, gärna omedelbart. Är det ett område jag inte har låst upp än likt Epona eller är det något annat okänt? Som vi kanske inte ska känna till än?

Alltså… vi har stulit grejer som är extremt hemlighetsfulla och värdefulla och vi har gaddat ihop oss med häxor också. I alla fall en häxa. Jag kan inte se hur denna Evergray skulle vara värre eller farligare än vad vi är och varför han förvisas medan Caroline hyllas. Hyckleri, säger jag!

Men viktigast av allt: VI SKA TILL NEW HILLCREST NU!

Betyder det att vi äntligen har låst upp det mytomspunna, legendariska, förbjudet att ens nämna i chatten Epona?! Kan vi rida in dit nu!? Snälla?!

Lost Echo har för övrigt gått från nivå 1 till nivå 9 på en dag genom att göra alla tävlingar vi har tillgängliga. Det känns riktigt bra. 😀

Okej, det skulle vi visst inte..

Hur kan vi möta Lisa inne i New Hillcrest om vi inte ens är tillåtna inne i Epona?

Vi provade från andra hållet, men nix, inte där heller..

Okej, vet ni vad? Jag vill inte in i Epona längre. Inte Caroline heller. Den här platsen har varit så envis med att insistera på att den inte vill veta av oss på något viss att vi har tappat allt intresse för den.

Åt skogen med huvuduppdraget. Jorvik kan krascha och brinna och det kan den där Ann-Charlotte i Pandoria göra också. Vi låter Dark Core vinna och tar emot Garnok, vår nya härskare och mästare, med öppna armar. Länge leve Garnok!

Vi går och ser var Gretchens föräldrar tjatar om i Fort Pinta istället. Dom har varit väldigt envisa med ett uppdrag ända sen deras dotter omplacerades till Igor och Franke.

Det visar sig att Helga och Gunther har en chans att återfå vårdnaden av Gretchen om dom bevisar sig vara mer ansvarsfulla och vettiga föräldrar. Första steget är att köpa ett hus så att Gretchen får lite stabilitet i vardagen och där dom kan låsa in henne så hon inte försvinner runt i Jorvik i ett halvår igen.

Som första steget på deras väg att bli mer ansvarsfulla föräldrar har dom köpt ett hus utan att ens titta på det först. Dom litade blint på säljarens ord och skickade iväg Caroline för att leverera kontrakten, för hon ser definitivt ut som en brevbärare.

Det här kan säkert inte gå fel, eller hur?

… jag röstar för att ni låter Igor och Franke behålla Gretchen och satsar på att skaffa en docka och några mjukisdjur istället.

Vi fick i uppdrag att leta reda på skojaren som har sålt huset till dom, men titta bara på det där leendet. Dom söta katterna. Hur kan en sån fin och förtroendeingivande människa någonsin vara en skojare, lurendrejare och skurk?

Det är till och med han som äger dom där jättesöta, fina monsterhundarna vi träffade sist jag spelade. Vilket roligt sammanträffande!

Gunther och Helga påstår att dom är spioner. Det tror inte jag eller Caroline på för ett ögonblick, men vi får väl se imorgon. Då ska dom demonstrera sina fantastiska talanger. Jag kan knappt bärga mig.

Det får bli slutet för kvällens äventyr, tror jag. Jag vill göra Mayas uppdragskedja också, men jag gör det helst när det är ljust. Jag tycker så mycket om områdena där att jag gärna har dagsljus när vi sätter igång där.

Jag är fortfarande lite bitter angående hela den där Epona-grejen. Men det finns en sak jag vill göra först! Dock inte i SSO…

Den här lilla sötnosen har väntat alldeles för länge på mig i appen, så nu tar jag äntligen tag i det. Huvudsakligen för att jag väntat och letat efter det perfekta namnet för honom som både klickar och känns rätt och nu har jag det äntligen.

Möt Evening Star, min alldeles egna bedårande lilla Embermane som kommer växa upp till en stor och ståtlig medlem i vår hästarmé. 😀😍

Han har otroligt mycket attityd redan och är väldigt kräsen. Det enda han gillat hittills är potatis, som han glupskt smäller i sig. Fox Fire kommer äntligen få sällskap av en annan urhäst i stallet, det lär han gilla.

Jag har precis börjat sköta om honom, så det kommer dröja lite innan Evening Star är redo att gå med oss i Jorvik. Men jag längtar! 🥰

#54: Jajamensan, du fick en tjuvkik på en del av GÅD som du inte låst upp ännu. 🥰 Slottet heter Marchenghast Slott och går inte att besöka idag. Vägen dit har blockerats av stenras… Jag är så grymt nyfiken!

#56: Vad taskigt av SSO-teamet att de inte haft ordning på spaghettiröran av storlylines så att man kan få det uppdraget fast man inte låst upp Epona ännu. Sicken blåsning för Caroline & co.! 😯 Om du fortsätter att hänga med turist…ehm, spionerna så kan det nog hända grejer på Epona-fronten ska du se.

#66: Nej, vad häftig! Jag längtar efter att få låsa upp den delen av dalen och kunna ta mig lite närmare slottet. Om det går. 😍

Vi har gett upp på huvuduppdraget. Som jag sa, vi har bytt sida. Vi är hundra procent Dark Core och Garnok-supporters nu. Jag väntar på att få uppdraget om att rädda Justin från druiderna och ta tillbaka honom till Dark Core vilken dag som helst nu. Alternativt att vi överger honom helt och Caroline tar hans plats. Hon är helt med på det.

Tja, jag har inte så mycket val. Bortsett från dagliga uppdrag för att låsa upp eventuella fler uppdrag så har jag bara två vanliga uppdrag jag kan göra nu utöver huvuduppdraget. Det är att försöka hjälpa Gunther och Helga få tillbaka vårdnaden över Gretchen och så Mayas nya uppdrag. Det är allt vi kan göra nu. Bortsett från tävlingar och dagliga uppdrag, givetvis.

Om jag har förstått rätt så är det sista biten i pusslet för mig att få tillgång till Epona, men det kan säkert finnas massa finstilt därefter också. Därav att vi tappat intresset för platsen. Den vill inte ha oss, vi vill inte ha den. 😂

#67: Det skulle faktiskt varit riktigt coolt om man kunnat välja sida och på så vis få olika uppdrag utefter vilken sida man valt!

#68: Verkligen! 😍😍

Dag 46 tillbaka i Jorvik: Dagen då verkligheten rasade samman framför våra ögon

Jag loggade ut från spelet på bron där min sista skärmbild jag postade igår togs. Det kändes som en bra mellanplats att vara på inför att göra Mayas uppdrag idag.

När jag loggar in så är vi i vattnet precis under bron. Så på något vänster så föll/teleporterades vi ner under bron i vattnet. När min vattenhäst, som lever under vatten och bör logiskt sett kunna röra sig och andas obehindrat i det, oundvikligen sjunker/drunknar med mig på ryggen så teleporteras vi till stranden.

Jag har alltid tyckt att gårdsplanen i Moorlandstallet är den vackraste stranden i Jorvik.

Så ja, det var en intressant start på dagen och det blir en liten omväg till Mayas uppdrag, men värre saker har hänt oss i det här spelet.

Jag fullkomligt älskar den här delen av Jorvik och jag är så glad över att ha mer anledningar till att komma hit och rida runt här. Det är så roligt att SSO-teamet lägger till fler uppdrag här. 😀

Valla får…? Okej då, om du är säker. Du har inget emot att dom kommer tillbaka uppe i träden så länge det är träden i hagen, va?

Missförstå mig rätt, jag älskar att Maya kommer få sin egen häst, men jag vet faktiskt en person som jag tycker förtjänar det mer än henne. Sindra. Varenda dag besöker jag Sindra och tränar i Fort Pinta och varje dag sörjer hon att hon inte har råd med en egen häst än. Det sliter lite mer i hjärtat för varje gång, speciellt med tanke på att hon blev lurad av sina sparpengar som hon hade samlat ihop för att kunna köpa henne.

Ge Sindra hennes förbaskade häst, SSO! Hon förtjänar verkligen det! 😥

Skadad häst måste till Hugh för hjälp, inga problem. Jag tänkte först att vi rider dit hela vägen själva, det är ju en så fin dag. Sen insåg jag att stoet som följer efter oss faktiskt är skadat och det kändes alldeles för elakt. Mer elakt än vad Caroline brukar tycka är okej.

Så vi tar transporten istället!

Hej, Hugh, har du saknat oss!? Vi har en skadad häst åt dig! Nej, inte en av våra… igen. Den här gången är det inte vårt fel att hästen är skadad, tror jag åtminstone.

Du, Maya, jag vet att du ska stanna här och se efter den skadade hästen, men jag tänkte att så länge som vi är här så kan vi ta några dagliga lopp och förbättra Lost Echos färdigheter lite. Så… ni får flytta på er.

Eller inte! Det är också ett alternativ…

Det är lugnt, vi springer runt er.

Därefter blev jag lite distraherad av att springa med vildhästarna. Jag älskar Sydhoven. 🥰

Det tar lite tid för mig att göra uppdraget, men det är för att jag tänkte vara lite tidseffektiv och göra alla dagliga uppdrag och lopp i alla områden jag passerar förbi och idag lönade det sig. ÄNTLIGEN är Caroline beundrad hos familjen Sunfield! Vi kommer aldrig behöva jaga dom där förb*e hönorna igen! Det är så att jag vill gråta av glädje. 😁

Vi låste upp ett extra uppdrag också, men jag tror att det blir ett kort ett. Lika bra att göra det på en gång också.

Hästen Elli måste stanna här över natten, så jag antar att vi kommer tillbaka imorgon. Dags att se vad Gretchens biologiska föräldrar tänker hitta på som dom påstådda spionerna dom är.

Alright, Gunther, visa för mig vilka fantastiska spioner ni är nu..

Än så länge är jag inte imponerad. Ni lyckades se tunnor lastas ur som luktade gift, men ni såg inget skrivet eller en logo på tunnorna? Ni smet inte in/närmare för att kolla noggrannare? Identifierade inte lastbilen? Tog inte regnummer eller beskrivning av föraren? Följde inte efter lastbilen för att kanske se var den kommer ifrån?

Luktar som gift, kanske, men den där dödskallesymbolen på tunnan är i sig ganska avslöjande.

Gifteländet ska analyseras också.. toppen, det här blir aldrig klart. Spelet vill verkligen hålla oss ute från Epona.

Dag 47 tillbaka i Jorvik: Får vi komma till Epona idag?

Jag är lite trött, men jag är väldigt taggad på att se om vi kommer lyckas låsa upp det förbannade stället idag eller inte. Plus att jag är nyfiken på vad mer som händer med Maya och rymmaren Ellie, så jag försöker spela lite idag med Caroline ändå.

Lost Echo är nivå 13 redan, så han kommer inte hänga med oss jättelänge till. Vilket passar perfekt ihop med det öppna huset nu för nästa häst på tur på träningen (om jag inte tar Pink Pearl) har jag letat efter svart utrustning till och jag hoppas det kan finnas något kul där. 😀

Ja, just det, hur gick det med hästen, Maya? Överlevde den natten? Är den okej?

Woohoo, jaga häst på Sydhoven! 😄

Okej, Ellie, nu tar vi det lite lugnt. Djupa andetag. Gör inget drastiskt. Vill du ha morötter? Äpplen? Alla Evening Stars potatisar?

Nej, Maya, jag kan med absolut säkerhet säga att vi inte väljer vårt öde. Hade jag och Caroline fått välja hade saker och ting varit väldigt, väldigt annorlunda nu..

Så, säg farväl till hästen. Jag har lite gift att inspektera och ett par grindar att försöka bryta upp.

Ja, ja, Maya, jag vet att du precis fick din alldeles egna häst och så, men det hände något viktigare för oss! Caroline gick precis upp i nivå 19! 😁

Woohoo! Ännu ett steg närmare den totala makten vi eftersträvar! 😄

Hoppsan, vi råkade visst vandra raka vägen in i det öppna huset när vi gjorde våra dagliga uppdrag. Jag var så inne i gamla vanor att jag helt glömde bort det och blev alldeles ställd när jag red in på gården och såg allt folk.

Nåja, vi får väl ta en paus och ha lite kul här också. Kika på hästarna till salu, störa gästerna och se om vi kan hitta annat kul vi vill ha.

Självklart ska vi tvingas arbeta och göra uppgifter åt folk på det öppna huset. För varför inte? Det är som om Caroline går runt med en stor skylt i pannan där det står "GRATIS ARBETSKRAFT!" på.

HALLÅ, LUGNASTE HÄSTARNA I STALLET! Vi kommer och hämtar er åt nybörjarna!!

Vem i hela världen tyckte att det var en bra idé att låta Caroline vara ridlärare för en nybörjargrupp? Eller någon grupp över huvud taget egentligen?

Dom måste vara riktigt desperata..

Caroline: "Okej, alla elever. Första lektionen: "Hur man rider över stup och branter." Därefter blir det "Hoppa huvudstupa in i allt från träd till livsfara utan rädsla" och vi kommer avsluta med den livsviktiga lektionen: "Rida in i allt och alla med stil." Några frågor?

Okej, det har tagit större delen av dagen, men nu är vi äntligen tillbaka här. Är vi överens eller inte? Är det gift?

Det var visst det och vi ska vräka stackars, oskyldiga, hårt arbetande Mr. Kembell från hans hus i skogen. Kan jag få hans hundar som lön för mitt arbete? I alla fall en av dom?

Tja, du är välkommen att försöka, men Caroline är hur gammal? 16? Jag vet inte om det går att stämma 16-åringar på Jorvik, men du kan alltid prova att stämma hennes icke existerande föräldrar.

Men titta, ett lyckligt slut för alla. Utom stackars Kembell, givetvis. Vad har han gjort för att förtjäna att bli hemlös?

Hur som haver, Gunther och Helga fick ett splitternytt hus! Bäst av allt? Det är inramat med staket, stängsel och taggtråd så att dom kan hålla Gretchen instängd och säker så att historien inte upprepar sig. Det kommer säkert ge dom pluspoäng hos socialen.

Jag menar, det här är väl ett idylliskt hem för ett litet barn?

Ett SMS? Kul, vad nu?

… vem i Pandoria är Herman?

Ahaaaa, det är han! Okej, nu är jag med.

… far åt pipsvängen, Herman. Epona vill inte ha med oss att göra, du får klara dig själv. Vi drar till Starshine Ranch och har kul istället.

Jag försöker förstå hur vi hamnade i den här situationen. Herman ber oss följa med till Epona, nu står Caroline, KitKat och Lost Echo i ett hav av papper i Jarlaheim. Som vi ska skriva på.

Jag är alldeles för trött för att fortsätta den där uppdragskedjan ikväll. Istället bestämde jag mig för att avsluta några dagliga uppdrag, vilket innebar att Caroline blev en fullfärdig arkeolog! Eller något i den stilen. Hon är nu en riktig arkeolog och kan hacka sönder värdefulla fynd hur mycket hon vill, vart hon än vill. 😀

För att avsluta kvällen på en höjdpunkt så blev Lost Echo nivå 15 och vi är otroligt stolta över honom och hans snabba framsteg. Det blir hästbyte till nästa gång!

Dag 48 tillbaka i Jorvik: Dagen då jag försökte spela och kraschade så hårt att jag inte orkade återuppta spelet igen på ett par veckor

Någon som inte har något med SSO att göra alls, utan helt enkelt min mentala hälsa. Jag återhämtar mig inte från utmattande saker så snabbt som jag alltid vill tro och tyvärr så fick jag rejält bakslag den här gången och behövde kasta in handduken.

Ännu mer tyvärr är det faktum att det gått så pass lång tid att jag inte kommer ihåg speciellt bra vad som hände den här dagen. Det blev hästbyte och det blev vackra Pink Pearls tur att springa ut i stallet med samma utrustning som Lost Echo och jag hade rätt. Det såg lika bra ut på honom. 😀

Vi körde alla våra träningslopp stenhårt och han gick från level 1 till level 9, jag är oerhört stolt över min lilla sjöhäst. Ju fler lopp jag låser upp, desto kortare tid får jag vara med mina nya hästar känns det som..

Det enda riktigt roliga som hände den här dagen var att Caroline och gänget låste upp förmågan att ha picknick med folk och en ondskefull plan började växa fram i hennes huvud.. Den kommer jag faktiskt ihåg!

Hur som haver fick Caroline ha en någorlunda trevlig dag med Pink Pearl, Dory, Maya, Alex och.. vad nu hon med ledarhundshästen hette. Vanja? Ranya? Ellen? Sune? Något i den stilen. Mitt minne är verkligen inte på topp idag och jag skyller på vädret och en begynnande migrän.

Jag blev väldigt sugen på att fortsätta spela idag och jag har lyckats kravla mig ut ur zombie-stadiet och börjar likna människa igen, så jag tror jag vågar chansa. 😁

Dag 49 tillbaka i Jorvik: Vi är väl ungefär ett eller två uppdrag bort från att få komma in i Epona, men…

… det vore ju för häftigt att låsa upp Epona på dag 50, som en liten jubileumsgrej. Jag har trots allt mycket att göra idag. Nya hästar ska köpas, massa träningslopp för Pink Pearl och jag har fått höra rykten om en problematisk häst som jag skulle vilja kolla upp.

Massa saker på listan, med andra ord. Ska jag vänta med Epona tills imorgon eller en annan dag?

Jag måste ju ha namn till mina läckra drakhästar också, det kan jag sitta med ett tag…

Åt skogen med andra uppdrag, drakhästar och annat kul jag kan hitta på! Det kan vänta till senare, Caroline ska in i Epona NU!

Åh, vad spännande! Hemliga stigen är en riktig stig vi måste rida på! 😀

Jag är glad att jag pausade mitt i uppdraget sist och inte fortsatte, trots att jag egentligen ville. Jag var så slut.

Nu blir det en jädra massa bilder, för jag tyckte den här platsen var riktigt läcker, kul och mysig att rida igenom. Plus lite läskig, givetvis. 😀

Den här sträckan rider jag gärna igen, fällor och allt. Caroline och jag hade jättekul! Pink Pearl och Herman lite mindre så då dom fick ta största smällen när jag gjorde en felbedömning och Pink Pearls bak slog in i en stenbumling.

Det är tur att Pink Pearl är en magisk häst som kan återhämta sig snabbt och att Herman är oviktig och utbytbar!

Sträckan var rätt tuff och slitsam för stackars Dory. Hon har inte varit ute och sprungit på länge och är lite ur form och det första Caroline gör med henne är att ta ut henne på en besvärlig bergsritt i dimma, svår terräng och med massa farliga stenbumlingar och andra fällor.

Vi vet verkligen hur vi tar hand om våra djur på bästa sätt!

Titta, den här gången undvek vi den snyggt, Herman. Jag sa ju att Caroline vet hur man rider. Hon har bara väldigt lite erfarenhet av att rida med uppskattningsvis ca 100 kg extravikt på hästens bak. Jag är förvånad över att vi inte hade fler olyckor längs vägen.

Åh, jag började genast tänka på dinodalen här med gejsrarna. 🥰

Jag vågade inte chansa på att dom var harmlösa, så vi red försiktig runt varenda en av dom.

Väl uppe på vad som verkar vara toppen av den dimmiga, farliga stigen så stannade vi och gav Pink Pearl en välförtjänt paus. Han verkar ändå ganska nöjd över sina bedrifter och verkar njuta av miljön och det man kan se av utsikten.

Vilket inte är mycket… det är verkligen en tjock dimma.

Efter en kort paus rider vi vidare på stigen och dimman lättar plötsligt! Framför oss tonar vad jag antar är vår första riktiga inblick av Epona fram sig. 😄

Äntligen, efter all den här tiden och allt kämpande vi gjort! Nu är vi framme!

Vi är visst inte dom enda som är här. Alla misstankar är korrekt. Caroline och gänget har jagat bort G.E.D överallt annars i Jorvik, klart dom måste retirera till den enda plats vi inte har tillgång till. Fram tills nu, åtminstone.

Jag har ett svagt minne av att det faktiskt var därför vi skulle till Epona från första början, men det är inte så intressant för varken Caroline eller mig. Vi ville bara till Epona, det är vårt enda riktiga mål.

Hallå, ursäkta, vi står här!

Aww, Herman försöker göra en fin uppoffring för vår skull och det hade varit någorlunda rörande om inte Caroline självmant hade övergett honom här och ridit vidare utan att titta tillbaka eller ens tänka två gånger om hon bara fått chansen.

Alright, då rider vi! Hejdå, Herman!

Idag har jag lärt mig att några av dom bästa och roligaste ridbanorna i världen är byggarbetsplatser. En läxa jag ska ta med mig om jag någon gång i livet skaffar en egen häst att rida runt med. 😁

Men viktigast av allt: VI ÄR I EPONA! HURRA! 🥳😍

Äntligen! Nu måste vi bara låsa upp alla irriterade portarna och vägarna in så att vi snabbt och enkelt kan rida till, från och igenom Epona.

Åh, just det, Herman blev fångad av GED och allt det där. Det kanske vi skulle vara upprörda över, men jag är alldeles för glad över att äntligen få vara i Epona för att vara det. 😄

Hjälpa honom? Ja, det kanske vi ska göra, om vi inte hittar några intressantare uppdragskedjor här.

Ja, det gick fort att få till det! 1234, någon tänkte riktigt hårt när dom kom på den här koden..

Men nu står ingen dum grind i vår väg här längre! 😁

Okej, hade jag vetat om det här hade jag kallat den här dagen för "dagen då vi öppnade grindar i Epona." Men det är bra, inga grindar ska blockera våra vägar!

Det här var en fantastiskt eftermiddag i Jorvik med massa nya platser att upptäcka och se. 🥰

Jag hade försökt sänka förhoppningarna över Epona så att jag inte skulle bli besviken och det fungerade för det här var en vackrare plats än jag någonsin trodde det skulle vara! Den riskerar att bli min nya favoritplats i Jorvik om den fortsätter vara så fin, men det kan vara nyhetens behag också.

Fina träd, fina miljöer..

… och så en mysig, vacker ny by. 😀

Vad skönt att vi aldrig får slut på uppdrag där vi ska flytta säckar från en plats till en annan. Jag blev lite orolig ett tag, faktiskt.

Nu är den långa uppdragskedjan äntligen slut och vi måste vänta tills imorgon med att fortsätta den. Däremot har vi fått ledtrådar till kodlåsen på två andra portar som Caroline nu kan öppna och det ska vi ta itu med direkt! 😄

Dig minns jag, käre gamle grindvän som förstörde för oss under förra Halloween och gjorde så att Caroline inte kom åt den magiska tornadon. Gissa vad? Idag är dagen du går under!

WOOHOO! INGA FLER GRINDAR! 🥳

Epona är nu helt öppet för oss från alla håll utom ett, tror jag. 😄

Självklart var vi tvungna att rida runt och utforska lite trots att vi inte hade några fler uppdrag tillgängliga i Epona för stunden.

Caroline och Dory upptäckte den här konstiga grejen som jag är ganska säker på kommer ha någon form av koppling till huvuduppdraget, med tanke på att det vill att vi ska hit härnäst.

Därefter vadade vi runt i träsket ett tag och njöt av miljön.

Sedan hittade vi vad jag misstänker är New Hillcrest? Jag är inte helt säker, det dök upp så många nya platsnamn att jag blev helt förvirrad.

Medan vi red runt och utforskade kanske-New Hillcrest så red vi in i ett helt annat spel, kändes det som.

Tyvärr råkade jag få den här delen av Epona spoilad för mig i en YouTube-video, så jag blev inte lika överraskad som jag annars hade blivit men ja, förortsdrömmen i Jorvik?

Jag älskar det här området, men det kändes… konstigt att rida runt i det. Det kändes lite "out of place" eller vad man ska säga, men det var kul och jag kommer rida runt här fler gånger. 😀

Så fort som Caroline är gammal nog att köpa hus kommer hon nog försöka få tag i ett här.

Och där hittade vi platsen för New Hillcrest-championatet! Äntligen kommer vi kunna försöka vara med i det, hoppas jag. 😀

Det är så kul att bara rida runt och utforska och ha roligt. Speciellt på nya platser.

Morr…! Grind! Naturligtvis fanns det i alla fall en grind kvar i Epona som vi inte har låst upp än och den här gången har vi inte Herman vi kan erbjuda i utbyte.. attans!

Jag gjorde ett par tappra, halvhjärtade försök att komma runt grinden mest för att retas med GED, men sen kände jag att det får räcka. Jag vill ha lite Epona kvar att utforska imorgon/nästa gång jag spelar också!

Nu återvänder vi till stallet Gyllenbladet och åker vidare därifrån till vår nästa destination: nya drakkompisar!

Jag bestämde mig för att ta den "långa" vägen till dom nya hästarna eftersom att Pink Pearl fortfarande behövde tränas och dagliga uppdrag göras. Det ledde mig till det nya ridhuset, som jag helt glömt bort att dom uppdaterat! Kul överraskning, nu får jag chansen att utforska det. 😀

Utsidan är snyggt. Jag tycker verkligen om det, även om jag kommer sakna det gamla ridhuset lite.

Insidan däremot får ett nej från mig. Det är inte fruktansvärt fult eller något, men det är alldeles för.. "rent" i brist på bättre ord. Den där marken ser inte ut som något som hästar springer runt och hoppar banor på hela dagarna. Inga spår någonstans, inga märken runt hindren, inte ens några skuggor eller nyansskillnader.

Det ser alldeles på tok för "rent" ut, plastigt och falskt. Jag är dålig på att uttrycka mig idag tror jag, men det är några små detaljer som gör enormt stor skillnad. Andra delen av ridhuset var okej med tanke på att det inte har en hoppbana och kan hållas efter enklare, men hade kunnat få lite snyggare markdetaljer också. Personligt tyckte, givetvis.

Allt annat tyckte jag för övrigt var riktigt fint och jag tycker dom har ett riktigt bra jobb med det nya ridhuset. 😀

Dags för nya vänner! Jag kan inte motstå drakhästar, dom är helt underbara. Så fina och båda två måste flytta in i Carolines stall omedelbart.

Vi har haft gott om tid på oss att fundera på namn och det bestämdes att den ståtliga, gröna Faramawr ska få namnet Dragon Force och flytta in omedelbart.

Jag är så kär, det kommer bli så svårt att låta bli att ta dom härnäst och återgå till min träningslista..

Den andra hästen, Aldrach, var mycket svårare att bestämma ett namn åt. Jag velade länge och väl, men hade några namn på min lista och jag kände att ett av dom passar en mäktig, stark och respektingivande drakhäst väldigt bra.

Sen så gjorde han såhär mot mig och.. namnet kändes mycket mindre passande, men just därför blev jag ännu mer säker på att det var rätt namn. Han fick heta Grand Apocalypse och jag undrar om han planerar att vara lite jäklig mot Caroline.

Nu har vi 25 hästar.. det börjar bli lite många.

På tal om 25 hästar.. gissa vem som har växt upp och har blivit gammal nog att flytta till Jorvik? Evening Star, givetvis. 😄

Han är så glad över att vara här. Vänta bara tills det är din tur att tränas, jag tror inte du kommer vara lika glad efteråt. Pink Pearl har blivit allvarligt skadad och körts tillbaka till stallet akut tre gånger ikväll redan.

#136: Jag hade också glömt att det uppdaterats så har inte varit där och sett det än! Får se om jag kommer ihåg det i övermorgon (kommer troligen inte spela något imorgon eftersom jag ska åka hem från sommarstugan då) så jag kan ta en sväng förbi och kolla läget.

#142: Åh, vad mysigt med en helg i sommarstugan. 🥰

Ska bli kul att se vad du tycker. Jag hade gillat det så mycket mer om det inte såg så "rent" ut och hade mer detaljer.

Caroline: "Vi har det inte mysigt härute en sen lördagskväll med musik och sällskap och annat..! NI har det mysigt!"

Uhm.. ja..

Det är inte så att Caroline trivs, hon uthärdar det bara för 50 extra ryktespoäng med familjen Dew för att låsa upp mer uppdrag. Det finns inget djupare med det här än så alls.

Sådär, dagliga uppdrag och träningar avklarade och vi har lite tid kvar innan midnatt. Jag har inte glömt dig, Lisa, även om jag varit mer än lite irriterad på dig och ditt val av plats att ses på. Nåja, nu är Epona upplåst för mig och jag kan möta dig i New Hillcrest.

Om vår häst bytt färg? Nej då, vi har en till av samma modell fast i rosa.

Tada, vi kunde ta oss hit, din förbenade sadist! Det trodde du inte, va? Nu kan du inte blockera mig från huvuduppdraget längre. Så, sätt igång och prata.

Åh, vänta lite, jag känner igen den där! Var inte det där saken som Wolf Whisper hittade precis i början av vår återkomst som han blev fäst i och ville behålla?!

En snabb titt i första tråden senare..

Det var det! 😀

Så det är Evergray! Åh, vad synd att Wolf Whisper inte är med oss nu. Han skulle bli jätteglad över att se sin favoritsak igen.

Okej, Evergray är nu officiellt min nya favoritsak också. Åtminstone i Jorvik.

Efter lite bråk och dispyter med Evergray, Avalon och uppkäftiga invånare i New Hillcrest som lägger näsan i blöt begav vi oss till Väktarnas Dal och återigen är jag imponerad och taggad. Det här ser lovande ut! 😀

Ånej.. låt mig gissa, vi kommer behöva hämta Wolf Whisper igen..?

Så.. alla ödesryttarnas hästar har en staty här förutom Wolf Whisper? Bra, han förtjänar ingen staty.

Tro mig Lisa, om vi hade haft ett val så hade vi valt Evergray över både er och Anne alla dagar i vecka. Han är hundra gånger intressantare och Caroline är mycket hellre hans vän om vi behöver välja sida.

Dark Core har drönare! Buss på, Dory!

Wolf Whisper kommer bli såååå upprörd när vi berättar om det här för honom senare.

Jag trodde vi skulle behöva hämta Wolf Whisper för att gå in i sprickan till Pandoria, men tydligen är Pink Pearl precis lagom speciell för att det här ska gå. Skönt, då slipper vi en tur och returresa till stallet. 😁

Dags att återvända till Pandoria!

Wow… Wolf Whisper vet inte vad han missar den här gången!

Hmm, jag undrar vad som händer om en icke-viktig, icke-legendarisk, icke-ödesryttarhäst hoppar ner för kanten..

Givetvis behövde vi prova på lite roliga grejer när vi ändå är här. Vi försökte hoppa ombord på den här flytande stenen, men gled rakt igenom..

Det här gjorde bara ont enligt Caroline.

Nu är vi verkligen på bekant mark igen. Vad tycks, Pink Pearl? Hurså? Du är vettskrämd och vill hem? Otur, vi blev inte ombedda att byta häst, du är fast här med oss tills vi är klara.

Självklart krävs det lite mer tester och experiment i och med att det är Pink Pearl vi är med den här gången.

Återigen, Pandoria är en så vidrigt vacker och läcker plats. Jag hoppas att vi kommer kunna återvända regelbundet och när vi vill i framtiden.

"Den här skärvan är för liten. Den här är för skör. Den här funkar bara den femte söndagen i varje kvartal, hitta någon bättre!"

Om Caroline inte hittar rätt kristallbit snart så slår vi läger här i Pandoria över natten, oavsett vad Evergray säger.

Äntligen! Okej, tillbaka hemåt.

Pink Pearl passar för övrigt in väldigt bra här färgmässigt. Jag är glad att det var honom av alla hästarna vi hade med oss.

Herregud, är vi inte klara än? Hade jag vetat att den här uppgradskedjan var så här lång hade jag väntat tills imorgon. Mina midnattspannkakor kommer bli grymt försenade.

Jag klagar inte, jag älskar långa uppdragskedjor, men jag är bara så van vid hur korta dom varit tidigare. Det här är en positiv förändring, men det gör det svårt för mig att avgöra hur lång tid dom kommer ta. 😅

Men vad i hela..!? VI SKA FÖRESTÄLLA VÄNNER! Vi hade en Halloweenfest tillsammans förra året! Caroline är nästan i högsta ryktesnivån med Bob Cats! Släpp den där attityden, för i…

Nej, okej, det är officiellt. Vi avskyr Bob Cats. Dom kan dra dit pepparn växer och nysa tills näsorna ramlar av.

Alright, ny fokus här. Det är canon, Evergray är Carolines farbror Everett. Perfekt, vi börjar pussla ihop hennes trasiga, röriga familjehistoria.

Vänta lite… Om Everett är hennes farbror.. då betyder det ju att Avalon är hennes pappa?! Caroline är faktiskt förvånansvärt okej med det och fullt villig att adopteras av deras familj officiellt.

Uppdragskedjan är äntligen över och jag kan fortsätta på den i övermorgon. Kvällen avslutas i byn Valedale där vi jobbar lite till i Farahs verkstad och kommer hela vägen upp till nivå 7. Vi har så långt kvar att gå där.. men varje lite steg räknas! 😀

Dag 50 tillbaka i Jorvik: Nu river vi Epona!

Eller ja, kanske inte, men nu har vi tillgång till nästa uppdrag i uppdragskedjan här och jag hoppas det kommer låsa upp andra roligheter som vi kan ta oss an här. Kanske fler uppdragskedjor till och med? Eller åtminstone fler dagliga uppdrag?

Oavsett så är vi taggade till tusen och det här kan vara Pink Pearls sista ridtur med oss på ett tag. Han är nivå 13, så efter dagens träningar finns det en god chans att han når 15! Så vi ska passa på att ha riktigt kul och ställa till med kaos för hans skull.

Nu ska vi bråka med GED och alla andra som råkar korsa vår väg. 😀

Ursäkta? Vet du vilket jobb vi har gått igenom för att äntligen få tillgång till Epona? Hur lång tid det tog? Allt elände vi uthärdat och alla träskallar vi behövt stå ut med för att den här uppdragskedjan skulle låsas upp och vägen öppnas?

Bara för det så kommer jag flytta mitt hemstall till New Hillcrest eller någon annan plats för den delen så fort jag har möjligheten till det. Bara för att jäklas med honom.

Hämta honung från bikupor… fyllda med bin… Dory, du får göra det. Inte? Var har vi Sinclair någonstans..?

Tack, Sinclair, du är en duktig spindel.

Jag hade ingen aning om hur rätt jag hade. Vi ska riva Epona! Åtminstone GEDs delar av Epona. Lite sand i bensintanken har ingen dött av, eller?

Någon gjorde misstaget att säga åt oss att inte använda den trasiga, halvfärdiga bron över Det Stora Dundret när vi skulle ta oss till New Hillcrest. Ingen säger åt oss vad vi ska göra och ju farligare, desto bättre.